Cyprus Ultra Winter Race 2016

I det här blogg inlägget tänkte jag berätta om årets Cypern Ultra som skiljer sig till stor del mycket på grund av den stora temperatur skillnaden.  Loppet 2016 arrangerades i januari och blev marknadsfört som en vinter version av Cypern Ultra. Jag själv hade redan långt innan bestämt mig för att springa 50 kilometers klassen. Mycket för att på något vis börja om och ta ett steg tillbaka för att hitta mer glädje i både träningen och i tävlandet. Jag åkte ner till Cypern 3 dagar innan tävlingen mycket för att jag visste att det inte var så varmt och därför behövde jag inte någon större tid att ställa om mig på. Men jag ville ändå komma ner och få några dagar att fokusera på.

Det var många deltagare med i årets vinter version och det märktes att tävlingen har växt och utvecklats under bara ett par år. Platsen där loppet alltid hålls är en fin plats med många människor från byn som är med och hjälper till. Under årets tävling var det en trevlig stämning, med öppen eld vid varvning, det var många människor på plats och Cypern Ultra arrangörerna hade verkligen lagt ner ett otroligt bra jobb med förberedelser. Att springa loppet med ca 17 graders värme kändes kallt för min del, men även optimalt för att kunna springa på ganska enkelt. Nätterna var dock kalla, och temperaturen var endast ca 5 grader. Den stora temperatur skillnaden gjorde naturligtvis sitt. På den långa distansen 217 km var det flera som klarade loppet till skillnad från den extrema sommaren med den höga luftfuktigheten.  Men jag tycker ändå att det var en kul grej att Cypern Ultra arrangerade en vinter version. Det lockade rekord i deltagarantal och det blev ett lyckat event tycker jag. Mitt mål var att åka ner och springa under 8 timmar. Kanske inte låter som en snabb tid men den ordinarie banan gällde även i år. Jag sprang över förväntan, och slutade på en femte plats på tiden 6,25 då med ca 15 minuters total mat och byta kläder paus. Jag tror vi var fem stycken som slog förra årets banrekord på distansen. Den stora skillnaden i temperatur gjorde sitt så klart. Men jag var glad att vara tillbaka i Cypern. Det var ett fantastsikt arrangemang med super bra suport, mat och dryck suport längst banan och ett proffsigt gäng av arrangörer och funktionärer. När jag sprungit i mål stannade jag kvar och hjälpte till under tävlingen. Stämningen och gemenskapen under tävlingen var fantastisk. Jag lämnade Cypern efter några dagar efter loppet. Innan jag flög hem var jag ute på en löptur i bergen nära flygplatsen i Larnaca. Den dagen regnade det kraftigt. Det som slog mig då var vilken tur vi haft under hela Cypern Ultra vinter versionen att inte regnet kom just då. Leran fastnade under mina skor och det kändes som mina skor vägde ett kilo styck. Så visst är även vinter versionen ett lopp som utmanar med sin kuperade bana, långa stunder av ensamhet och inte minst en ganska stor temperatur skillnad mellan dag och natt.

Redan innan jag åkte hem till Sverige hade jag bestämt mig för att återvända till Cypern Ultra 2017. På något vis var det just där som jag hittade den optimala utmaningen, de vackra landskapen och ett lopp som lärt mig så många nya saker om mig själv.

Jag ser fram emot att återvända 2017 och då ta mig an den nya klassen på sommar loppet nämligen 100 km klassen. Det största för mig är att jag för första gången kommer ta med min familj till loppet 2017.

​Jag ser fram emot 2017.

Remy Brändefalk
Sverige